(c), 2014, Bo von Scheele
Bakgrund
Bilden nedan visar jag tidigare endast på WSs när jag vill kort ge “bild” av verkligheten, stress – livsstilsrelaterade sjukdomar och (mentala) problem – hur klinisk psykofysiologi kan ökad kunskaper och praktik avseende screening/utredningar, förebyggande/åtgärdande insatser liksom dokumentation och kommunikation av patienters resultat.
Ett stort problem i den kliniska situationen är komplexa variationer inom och mellan individer, situationer och över tid. Inte bara att det inom många områden saknas tillfredsställande normativa evidensbaserade studier utan när de finns så ger det ofta inte mycket information i det vardagliga kliniska arbetet eftersom patienter är individer där normativa studier ger tillfredsställande vägledning, speciellt som verklighetens patienter mångfacetterade komplexitet sällan adresseras i sådana studier.
Detta är skälet att allt fler efterfrågar klinisk psykofysiologi för att kunna öka effektiviteten i det kliniska arbetet, speciellt avseende livsstilsrelaterade sjukdomar och (mentala) problem. Ett problem här är att klinisk psykofysiologi är ett ytterst komplext område som bör betraktas som en special disciplin (för inte förväxlas med traditionell bio- eller neurofeedback som inte företrädesvis är biopsykosocialt medicinskt paradigmatiskt baserad – men väl ingår som en mindre del i klinisk psykofysiologi – se t.ex. www.bcia.se).
Hur använder vi begreppet stress?
BioPsykoSociala påfrestningar (med ordet påfrestningar avser vi/definierar vi som stress – se bilden nedan) leder inom individ till olika former av psykofysiologiska dysfunktioner (ordet störningar används ibland) och relaterade symptom/problem som
(a) utvecklas och manifesteras mycket olika inom olika människor som mycket olika kroppliga och psykosociala problem som
(b) inte bara varierar inom och mellan individer utan också över situationer och tid, t.ex. piloter kan uppvisa högt blodtryck enbart när de skall genomgå medicinsk relaterad yrkesundersökning (för att få fortsätta jobbet) och för att också
(c) olika människor har olika kapacitet att påverka observerade dysfunktioner!
Hur skall vi då kunna hantera denna komplexitet?
Vissa centrala system är i stort sett alltid involverade i livsstilsrelaterade sjukdomar och problem. Inom klinisk psykofysiologi fokuserar vi framförallt inom den kroppliga/biologiska sidan på autonoma nervsystemet, delar av metabola- och hjärt-kärl beteenden men också andra områden, t.ex. motoriska- och neurologiska beteenden. Ett område som vi tyvärr inte kan adressera väl är födosidan, nutritionen utifrån dynamisk psykofysiologisk undersökningsmetodik. Denna lucka hoppas vi under snar framtid kan integreras på ett kliniskt effektivt sätt eftersom födointagets komplexa integrering är nödvändig förståelse för vårt område.
Ytterligare ett central problem är hur klinisk psykofysiologi skall kunna effektiv och funktionellt integreras inom den mer traditionella medicinen. Äntligen börjar nu sådana lovande ansatser ske!
Men svarat på frågan ovan: “Hur hanterar …” är i nuläget;
- Psykofysiologisk stressprofil tester (PSP) där också “individuellt fokuserade” kapacitetstester ingår
- Analys/tolkning av dessa komplexa data
- Förklaringar av data analyserna till patienter – problem och möjligheter att åtgärda (icke-klinisk förebygga) dessa för att motivera deras egeninsatser
- Implementering av integrerade biopsykosocial medicinska verktyg genom grupp- och individ (vid behov) utbildning, behandling och egenaktiviteter där också neuro- eller biofeedback kan ingå.
- Utvärderingar på individnivå, IBED, Individuell Biologisk Evidensbaserad Dokumentation (en form av single case design)
- (under planering) uppbyggande av ett AI-baserat komplex systemanalys system som interaktivt kan kommuniceras och även ingå i utbildningar
- Eftersom utbildning på alla nivåer inte förekommer enligt ovan beskriven metodik så planeras detta – www.bcia.se
Psykofysiologisk stressprofilanalys (PSP) identifierar några kritiska systems funktioner (autonoma nervsystemets, delar av cellmetabolismen och hjärt- kärlbeteenden) = en individuell utredning som tydliggöra (stress)medicinsk “klinisk bild”
Denna PSP kan också identifiera individuella kapaciteter som kan byggas vidare på och som därmed utgör del i behandlingsplaneringen
PSP används också för att dokumentera resultatet av denna del av behandlingen specifikt men också generellt i termer av hälsoutveckling utläst i hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) som är en viktig normativ medicinsk markör som tyvärr i kliniska sammanhang kan ge helt felaktig information (Se mer ingående argumentation på annan plats i samband med definition och användning av begreppet “evidens”)!
Beskrivning av klinisk psykofysiologiska interventionsverktyg i sker på annan plats eftersom det inte finns utrymme här. Ett av verktygen är biofeedback där patient och kliniker kan avläsa direkt eller efteråt effekter av pågående interventioner, mer information i korthet om detta finns på t.ex. på stressmedicin.se/information/biofeedback/
För att tillhandahålla klinisk psykofysiologi inom ramen för våra kliniska insatser så behövs:
- Välutvecklad biopsykosocial medicinsk kunskaps- och praktik plattform
- Utbildning och träning/handledning i lab. verksamheten
- Utbildning och träning/handledning i biofeedback assisterade interventioner
- Utbildning/träning/handledning i analyser av komplexa psykofysiologiska data
- Mätinstrument
Även om mycket av ovan utgjort underlag för kliniskt arbete under många år utifrån delvis icke-traditionella utbildningar och en icke-allmänt känd kunskaps- och praktik utveckling skett som utgör underlag för dagens aktiviteter så fordras omfattande satsningar på utveckling av klinisk psykofysiologi och dess integrering med traditionella medicinska områden. Vi har själva använt ordet ”stressmedicin” sedan 1991 även om ”biopsykosocial medicin, klinisk psykofysiologi, psykofysiologisk- eller psykosomatisk beteendemedicin” vore mera korrekta eftersom dessa begrepp inte varit kända av allmänheten och inom en del hälso- och sjukvårdsområden.
För mera info – maila till info@stressmedicin.se1